Direktlänk till inlägg 20 september 2012
Hittills har jag inte varit så deltagande i bloggandet (förutom bilderna och formulerandet av Sverige-inlägget) och det kommer nog förbli så för det mesta. Det kan ändå vara roligt att bevisa mitt närvarande i denna cykeltur med ett inlägg då och då ( och bilderna med om ni missade det förut). Därför har jag skrivit en liten dikt om er blogg-värd vilken jag hoppas ni kommer avnjuta.
Detta mästerverk heter: Nathalie
Ibland är hon envis, ibland är hon snäll
Hon cyklar hela dagarna på en sadel av gel
När rumpan sedan börjar verka, behövs det någonting som kan stärka
Då äter vi kakor, så många vi kan!
För att orka cykla som en man
Efter dagar ute i både värme och kyla
Behöver kroppen ordentligt med vila
Så då lägger hon sig så skönt i sängen
Vilket dock inte är mer än ett tunt underlag i ett tält på ängen
En kudde saknas, det klagar hon på
Så nu letar vi efter en kudde eller två
Så hon slipper vakna mer spärr i nacken
För att på dagarna kunna köra på i backen
Ja för backar kommer vi nu få känna på
Men går det för tungt kan man ju alltid gå.
Fast hon är så tuff och envis som få
Hon skulle hellre bränna sig på en spis än att gå
Vi får väl se vad hon säger väl framme på toppen,
Välförtjänat får hon sedan njuta nerför i galoppen.
Önska henne en stor lyckopumpa
Och håll tummarna att hon inte får ont i sin rumpa.
Tack för mig,
Inte
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
|||
10 |
11 | 12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
|||
17 |
18 | 19 |
20 | 21 |
22 |
23 | |||
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
|||
|