Hej hej igen!

Forsta dagen visar sig vara svar for oss att komma ivag pa. Eller sa var det kanske bara for att vi hade det sa mysigt hos Intes pappa...:) Men efter valdigt manga bitar mango cheescake (far ju passa pa!) satt man ater igen pa den dar saken pa tva hjul med en ganska obekvam sak att placera baken pa och ett styre att luta armarna mot. Den blir ens basta kompis i vatt och torrt, uppfor och nerfor. Eller ja typ, vi har val nagra brak da och da nar bromsarna tjuter och nar pendlingen gar sa forbaskat sakta i uppforsbackarna...det finns nagra stunder da jag skulle vilja saga upp vanskapen och saga hejda men som tur ar existerar dessa tillfallen valdigt sallan. For det mesta ar jag lycklig tillsammans med cykeln, den leder mig till underbara platser, gor att jag lar kanna folk och kulturer pa ett speciellt satt och bidrar till en helt fantastisk resupplevelse. Sa jag tror jag varnar om var vanskap ett bra tag till   

Vad har vi varit med om under de sista tva veckorna da? Jo, vi paborjade alltsa cyklingen igen den 25 sep och lamnade Intes pappa i Wijchen. Redan dagen darpa korsade vi gransen till Belgien och helt plotsligt byttes Hollands platta landskap ut mot belgiska berg. Dock inte sa hoga mot vad som vantar i Spanien men for en Olandstjej var de tillrackligt hoga och cyklingen blev genast mycket tuffare. "Halla, det fick ju sa fort i Holland, vad hander nu??" Motvinden gjorde ocksa sitt de tre forsta dagarna da var sydliga riktning ar rakt in i vindens famn. Och den tredje dagen nar vi hade ca 20 km kvar att cykla oppnade sig himlen och slappte ner allt regn den hade pa lager. Men "efter regn kommer solsken" som det harliga gamla ordspraket lyder, och det gjorde det pa manga olika satt! Med dyngsura klader och ett redan blott talt forsokte vi hitta en taltplats. Om det ar brist pa camping i omradet vi befinner oss brukar vi fraga pa hos folk om de mojligen har en grasplatt att lana ut. Helst ska de ha leksaker pa garden eller andra tecken pa att det finns barn i huset for att det ska kannas tryggt. Och denna kvall ringde vi pa hos en familj erbjod oss allt fran en grasplatt, till en plats under tak, till att lana ut hela deras garage. Och inte nog med det,  vi fick hamburgare, kaffe, efterratt, dusch, frukost och bevisade att belgiska manniskor ar vanliga! Vi lamnade en teckning med nagra ord for att visa var tacksamhet. 

Dagen darpa bjod pa fina cykelvagar och staden Namen (Namur pa franska). Natten spenderade vi pa en camping bara nagra kilometer darefter och hade sallskap av en 23-arig kille fran Belgien som fyra dagar tidigare hade paborjat sin vandring ner till Santiago de Compastella i norra Spanien. Han hade ocksa cyklat mycket tidigare, kanske kommer vandring bli mitt nasta aventyr...?

Efter tva dagar med manga cyklade kilometer satte bergen kappar i hjulen for mig. Jag forsoker fokusera och ta det lungt uppfor, njuta av utsikten men det ar sa tufft! Men det ar som Inte sager "Toppen ar vard varje uppforsbacke" Eller som jag ser det "Det ar vart uppforsbacken nar man far cykla nerfor". Skamt a sido, bergen ar fantastiska och trots att mina lar ibland vill att jag ska stanna och ga med cykeln ar det en harlig och duktig kansla man kanner i kroppen nar man nar toppen och far ta del av alla otroliga vyer.

En dag lunchade vi vid en fotbollsmatch. Giriga och kampandes fransman samlade pa en plats for att sparka boll. Det ar allt en harlig sport. Efter att ha cyklat igenom ett flertal byar dess for innan utan att skymta en enda sjal forstod vi nu att det var vid fotbollsmatchen alla hade samlats. Fotbollskulturen ar annorlunda i Frankrike, man tar en ol och pratar med varandra, hejar pa och gor det hela till en social handelse. Oavsett nivan pa sjalva fotbollen. Det var roligt att fa uppleva den dar gladjen som fotboll skapar, vi saknar den allt. Men vi ska se till att vi kan trana med nagra spanjorer i vinter:) 

Den 4 okt ville vadret utmana oss ordentligt. Cyklandes pa hog hojd i storm var det nara att vinden slog omkull oss fran sidan. Men vi tog oss igenom det ocksa och hamnade till slut vid lugnare vader langs en kanal dar vi glatt kunde cykla pa medan nagra engelsman vantade pa att deras bat skulle fa aka igenom slussen. Vi valde att stanna dar och ata lite lunch, vad vi inte hade koll pa var att det var sondag och att nastan Alla franska matbutiker och bagerier ar stangda. Helt plotsligt bestod dagen av att finna brod nagonstans pa vagen. Sammanlagt tog det oss 5 timmar att till slut hitta en liten "boulangerie" som oppnade precis nar vi kom forbi. Har ar det riktigt lustiga oppettider. Affarer har oppet pa morgonen, stanger mitt pa dagen och oppnar igen pa kvallen, hellustigt! Naja, vi var glada att vi hade brod igen, tyvarr tog jag inte nagot kort pa vart inkop men jag kan lova att vi aldrig kommer lata de franska oppettiderna gora oss brodlosa igen! 

Efter det tuffa brodsokandet och hungriga magar hade vi nu gott om brod och kvallen visade sig bara bli battre. Vi fragade en gubbe om det fanns nagon camping i byn och han erbjod sig att kora sin bil framfor oss och visa vagen dit. Det var en kommunal  camping anda uppe pa toppen av berget och efter mjolksyra (gubben trodde att vi kunde cykla lika fort som han korde i uppforsbacken) var vi antligen framme. Det var en fin plats men vi var helt ensamma. Men odet var pa var sida da tva aldre kvinnor kommer gaendes och berattar att platsen inte ar sarskilt trygg for tva tjejer eftersom de unga killarna brukar komma dit pa kvallen for att dricka och roka. Istallet erbjuder sig en av dem att ta med oss hem till sig dar vi kan talta i hennes tradgard. Tacksamma foljde vi med henne hem och satte upp taltet. Efter en timme kom hennes gubbe hem och var annu gladare over att vi var dar, han var sa sot att han ville ta ett kort pa oss som souvenir:) De bjod oss aven pa middag och dessert och massa dartill!

Och har kommer blandade bilder fran hela veckan!

Mysig minicamping

Lunchstund pa friluftsbutiken Bever

Dimmig morgon

Visst ser det ut som en tavla!

Speciellt hus omgivet av vaxter

 

Allservicearna

11 oktober 2012 10:31

Ni är för härliga. Häftigt att ni träffar på så många trevliga människor. Dessa kommer att finnas i ert minne för livet! Glöm inte ta kort o skriva upp namn o adress, de kan bli vänner för livet.
Och vilka underbara vyer! Gissa ett par som är avundsjuka?!
Njut några dagar och cykla lugnt.
Vi saknar er massor.
Pussar och kramar

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

En morgon när vi precis hade börjat ga parkerar en man lite längre fram pa vägen och det sag ut som att han inväntade oss. Det var precis vad han gjorde, han ville nämligen intervjua oss och fraga olika saker. Nu nagra veckor senare fick vi dessa bil...

Var vistelse här i Barcelona börjar lida mot sitt slut, imorgon tar vi flyget till Teneriffa. Vi har haft mysiga och roliga dagar i storstaden. Träffat härliga människor pa hostlet vi bott pa och utforskat den vackra kuststaden. Kul att se lite folk ...

Ännu en tid har gatt da vi har befunnit oss pa Santiagoleden. Vi har upplevt regn och lite mer regn men även träffat underbara människor och vi kan väl säga att under den har etappen har vi tillägnat mer tid pa olika platser än tide...

"Vägen visar sig framför oss i alla möjliga formerFälten och skogarna lerLöv har lagt sig i stora mängder och döljer det vi inte vetLandskapet räcker langtSedan kommer bergOch därefter flerJag njuter av den vida utsikten medan jag undrar vad som finn...

Dagarna har gatt fort sedan jag bloggade sist. Vi ar fortfarande kvar i byn Saizy, har i Frankrikes mitt. Tanken var att vi skulle stanna en vecka och sedan fortsatta var cykling men det har blivit andrade planer. The days have gone fast since I...